287, Delhi
Jag var i Indien över jul och nyår med min familj och trots att det börjat kännas ganska avlägset nu med snö som yr utanför fönstret och minusgrader var det bara tre veckor sedan vi kom hem. Så här såg det ut under de första dagarna i Delhi.
Jama Masjid Moské - Indiens största moské
286, Det kompletta köket
I torsdags vid avsändningsmässan, kramar och tårar fick alla ur mitt Allra käraste Ung i Den Världsvida Kyrkan '13 ett varsitt köksredskap. Något som representera oss som grupp och som en helhet.
Jag har svårt att förstå att jag trots detta hej då inte riktigt ännu ska räkna mitt år som slut, för det är det inte. Jag har genom detta helt fantastiska utbytesprogram en hel vår kvar. Trots det, trots att jag nu ska ut och prata om Filippinerna, Svenska kyrkans internationella arbete och mänskliga rättigheter på hemmaplan, inom Linköpings stift känns det som ett avslut. På något som växte sig helt fantastiskt bra - Det kompletta köket!
Genom att vara en del av detta utbyte har vi, de olika redskapen, gått ett flertal kurser. Vi har utvecklas som personer, vi har lärt oss mer om Svenska kyrkan - vad de gör i Sverige och i världen, om religion och kyrkor i andra länder och om hur vi som unga kan vara med och påverka. Det allra bästa tillfällena kommer att komma nu i vår, då vi ska åka runt till olika skolor och till olika grupper inom församlingar och prata om detta år som unga i den världsvida kyrkan.
Ett annat självklart sätt att påverka är även genom bidrag och jag ska härmed bli månadsgivare till Svenska kyrkans internationella arbete. Jag har fram tills jag blev antagen till utbytesprogrammet tyckt det varit lite oklart vad Svenska kyrkan faktiskt gör och jag tycker att det är synd att de inte pratar och informerar mer om allt arbete de faktiskt utför, hjälper till med och ger möjlighet till. Jag tror människor skulle få en ökad respekt för svenska kyrkan genom ökad förståelse trots att en inte är medlem eller har intresse av att bli medlem i Svenska kyrkan. Jag har vid flera tillfällen mött människor som ifrågasätter vad Svenska kyrkan lägger sina pengar på och trots att jag kanske inte kommer att få dem att ändra åsikt, känns det bra att jag nu framöver i alla fall kan berätta vad pengarna går till.
Jag kan stolt berätta att Svenska kyrkan sedan början av november har samlat in över 16 miljoner för att hjälpa offren efter förödelserna av supertyfonen Haiyan i Filippinerna. Mitt hjärtas land.
De har hjälpt till med matpaket, kläder och annat materiellt stöd och har arbetat fram en långvarig plan som går ut på att hjälpa bland annat änkor med lån och försörjningsstöd samt finnas på plats som psykologiskt stöd.
De har hjälpt till med matpaket, kläder och annat materiellt stöd och har arbetat fram en långvarig plan som går ut på att hjälpa bland annat änkor med lån och försörjningsstöd samt finnas på plats som psykologiskt stöd.
Har ännu inte bestämt mig ifall ja vill bli månadsgivare för ett speciellt insamlingsmål eller inte, men det lutar mot ett insamlingsprojekt i Filippinerna som även samarbetar med ett barnhem vi besökte i början av september förra året.
Filippinerna - Stå upp för Manillas gatubarn P135: Stöd till en lokal organisation som ger gatubarnen mat, husrum, trygghet och utbildning. Stöd också till arbetet mot människohandel i Filippinerna.
Om ni är intresserad över vad svenska kyrkans internationella avdelning använder sina pengar till kan ni gå in och läsa om de olika insamlingsprojekten här: http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/lista-over-samtliga-insamlingsprojekt
Om ni är intresserad över vad svenska kyrkans internationella avdelning använder sina pengar till kan ni gå in och läsa om de olika insamlingsprojekten här: http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/lista-over-samtliga-insamlingsprojekt
285, Kalaskontoret, Vindsvåningen, Stiftkansliet
284, 'Cause I know that time has numbered my days and I'll go along with everything you say
Ska i och med morgondagen återigen börja jobba och ledigheten sedan förste augusti är därmed slut. Gjorde i och för sig min första redovisning om Filippinerna redan förra måndagen och upptäckte hur roligt jag tyckte det var och tror alltså inte jag kommer att ha ett allt för tungt arbete under våren.
Fem månader sedan förste augusti har gått läskigt snabbt, det är januari, det är nytt år - 2014 och de senaste fem månaderna har varit månader med värme, nya favoritmänniskor i mitt liv, IFI, stränder, brunbrända ben, god mat, konstiga magbesvär och kulturer olik den kulturen jag är van vid. Och jag måste bara få säga att jag är så otroligt nöjd.
283, Det sägs att det bara finns vissa berättelser vi minns skynda tala så de hinns med nu, kom med nu
