271,
Befinner mig som ni redan vet i Filippinerna och kommer om två veckor vid det här laget kommit hem vilket känns jätteknäppt. Trots att det kommer att vara svårt att säga hej då har jag börjat längta till jul, snö, att ständigt inte gå svettig och det mesta ätbara - lussebullar och Polly och självklart efter er <3Som ni redan vet har det varit en supertyfon på Filippinerna och där jag bodde mätte de upp tyfonen till klass 2. Vi hade ingen ström på en hel dag och människor som vanligtvis bor vid vattnet eller i bergen fick evakueras till stadens skolor och kyrkor. Detta är inget jag märkte av eftersom jag låg inne på sängen och sov på grund av magsjuka.Supertyfonen var i en annan del av landet och trots att jag följer med i nyheterna, ser bilder och pratar med präststudenter som fortfarande (en vecka senare) inte vet ifall deras familjer lever har jag svårt att greppa detta. Jag förstår inte att jag faktiskt befinner mig i samma land där katastrofen är och att det någon timme bort med båt eller flyg ligger tusentals döda kroppar längs vägarna som aldrig kommer att identifieras eftersom tiden inte finns av risk att det kommer att spridas sjukdomar eftersom det återigen är sol och varmt! Hemskthemskthemskt!För tillfället befinner vi oss återigen på ACTS, denna vecka som präststudenter! Trivs jättebra, trots någpn enstaka seg kurs.Jag hoppas att allt är bra med er hemma i Sverige så ses vi om yvå veckor! Med mig är allt återigen bra, jag har bara svårt att fötstå att katastrofen är så nära inpå och att jag faktiskt snart igen ska prata svendka i Sverige.Kram
Kommentarer
Trackback
