23, aggressivitet

Inser att den bästa platsen att ta ut sin ilska på är genom en blogg som ingen ändå läser, ger mig ganska bra tillfredsställelse ändå.
Är JÄVLIGT sur, arg, besviken på en hel del av Linköpings 93:or som nu uder tre veckor nollar under kvällarna, samtidigt är jag jävligt stolt över 95:or som står upp och säger nej till det de inte tycker känns rätt. Eftersom jag har ett fungerande samvete skulle jag aldrig vilja leva med vetskapen om att jag har varit delaktig i att en "nolla"/etta blivit skickad till TNE, samt skulle jag heller aldrig klara av att kränka eller mobba (som det faktiskt är det de gör) en "nolla"/etta genom att tvinga den att krypa samtidigt som den slickar marken, skulle heller aldrig knäcka ett ägg i "nollans"/ettans huvud för att den säger nej till alkohol. Förstår inte vilken sjuk människa som känner tillfredställelse av det, men det verkar finnas en hel drös av dem och det får mig att vilja slå, sparka och spotta på dem.
Meningen med nollning är att de nya ettorna ska lära känna varandra samt komma in i klassen. Inte känna rädsla för de kommande veckokvällarna, samt känna rädsla av att gå till skolan.
Jag står därför med rak rygg och kan känna mig ganska stolt över min klass som tar hand om våra nollor samt lyssnar på dem om det är något de inte känner att de vill göra. Jag hoppas innerligt att de säger till om de känner sig rädd eller obehag inför något. Men tar det som ett gott tecken när nollorna säger att vi är för snälla och vill ha lite mer straff, tror dock på fullt allvar att det inte kommer bli något sådant från mig eftersom jag ser dem som människor.
Jävligt mycket ilska, känner att jag måste avrunda med något mer positivt. Det har varit superfint väder idag och ikväll hängde jag vid roxen och fiskade med Madde.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0