Lilypad

Vissa dagar är det oglamourösa livet som städerska inte alls jobbigt utan roligt att vara med om. 

Vissa dagar räknar en ut att en städar toaletter ungefär 110 gånger i veckan och i spegelbilden ser en ut så här
Det kommer tillslut en dag när hissen stannar som en varit rädd för och en får ringa till vaktmästaren på arbetsplats numer två för att han måste komma och hjälpa till. Men det gör inte så mycket. Det är komiskt och istället kan en sitta och dingla med benen på en pall av toalettpapper och torkpapper och snapchata fina vänner. 
När en blivit utsläppt efter tio minuter kan en bygga torn av torkpapper som lär rasa när en ska ta ner dem eftersom en inser att en inte lär nå.
Men det gör inget, för just den dagen är bra. Av många anledningar. Och då blir en inte knäpp av tanken på äckliga toaletter eller på att saker och ting strular för det finns fina arbetskompisar att skämta bort det om.
Ibland är det solen som hjälper till, eller pollypåsen som köps efter arbetsplats numer ett och vissa dagar är det eleverna på de olika skolorna som är trevliga och hjälpsamma. Vissa dagar inser en även att det är så enkelt att en faktiskt oftast trivs med sitt oglamourösa jobb i en stad en upptäcker att en trivs i.

Och ibland börjar eller slutar dessa dagar med att en måste göra val och därmed ge bort sin plats i utbytesprogrammet till ett av favoritländerna ute i Europa under en vecka i augusti. Men det gör inte så mycket varken nu eller i fortsättningen, för hur roligt projektet en låter är det nästan under dagar som idag roligare att få chansen att ge bort platsen till någon som nästan blir ännu gladare en vad en själv blev. För det är lika fint att vara glad för någon annan som åt sig själv, nästan finare ♥